Smal som en pinne

Något som verkligen får mig att reagera är alla dessa trådsmala kvinnor i reklamen. Trots att jag har levt i 58 år har jag aldrig lyckats ser någon sådan i verkligheten, och det är jag synnerligen tacksam för.
Hur detta kan vara ett skönhets ideal övergår mitt förstånd. Det gör visserligen det mesta nu för tiden, men jag kan inte få in i mitt huvud att självsvält ska vara ett ideal att sträva efter. När jag var ung så sa man
" en sund själv i en sund kropp" men frågan är ju om dessa kringvandrande "levande skelett och klädhängare"
har vare sig en sund själv eller kropp.
Att de mest kända av dessa fotomodeller tjänar miljontals kronor om året på att gå omkring som vandrande lik, dock med snygggare sminkning och kläder, är för mig ett tecken på ett synnerligen sjukt samhälle.
De hyllas med massor av pengar, egna tv-program och en hel branch (modebranchen) anser sig vara oerhört viktigt och seriös. Viktigt för vem då ? undrar då jag.
Vari ligger det seriösa i att tvinga unga flickor till svält, sätta på dem konstiga kläder eller "outfits" och sedan övertyga dem om att de är världens medelpunkt, dock bara så länge som de är tillräckligt unga och dumma för att göra precis vad tanterna och fabröderna i modevärlden säger till dem utan att protestera.
Varje gång jag ser en reklam med en ung kvinna som ska föreställa mamma till ett sjuårigt barn, blir jag förbannad, eftersom jag vet att modellen oftast bara är 17-18 år gammal. Vissa klädföretag i Sverige envisas konstant med att anlita dessa äckligt smala modeller, likaväl som det finns ett välkänt kosmetikaföretag som i sin reklam anlitar några oerhört konstiga modeller.
För mig känns det oerhört lätt att avstå från att handla från dessa företag och jag uppmanar dig att göra detsamma, som både pappa, morfar och farfar vill jag verkligen inte att några unga männsikor ska få för sig att detta är normalt eller värt att eftersträva, det är bara synnerligen sjukt och står för väderingar som ingen normal tänkande människa kan ställa sig bakom.

Att köpa saker och ting

Tänk vad mycket prylar man kan köpa:
Canon Eos 550 D, en sån har jag. Objektiv kan man köpa till, en blixt speedlite är också bra att ha.
kameraväska behövs liksom någon variant av bildbehandlingsprogram, exempels Photoshop Elements.
En ny bil varför inte en Mercedes 550 CL ? eller en Porche Carrera. Om man ändra ska drömma, varför inte
en resa till Sydafrika eller Texas. Detta skall jag nog köpa om jag vann på Lotta eller V65.

Fram till dess så nöjer jag mig med att köpa dagens Expressen

Från njusten till gallsten till värktabletter.

För några veckorsedan vaknade jag en morgon med ryggskott, trodde jag.

Efter att ha tagit mig ut till toaletten och nästan svimmat av smärta förstod jag så småningom att det nog var njutrstensanfall som jag hade drabbats av. Eftersom vi hade huset fyllt av barn och barnbarn så var det inte läge att skrika högt, utan jag fick kämpa hårt med mig själv för att bara kvida lite. Men va fanken, man är ju en riktig man, så det klarade man ju.

Hustrun kom så småningom till hjälp med värktabletter och jag kunde få i mig frukost. Efter en timme var det dags igen, nytt anfall, koll på internet och transport till akuten.

Fick träffa en läkare efter cirka 1,5 timmars väntan, lämna kiss och blodprov och vänta, också vänta lite till, och sedan vänta lite till. Sen kom en mycket trevlig och ambitiös läkare in och förklarade att urinprovet visade på njusten mens blodprovet indikerade gallsten. Man blir ju lite stolt över sig själv när man kan få både och samtidigt,för som läkaren sa, det är mycket ovanligt, men jag är ju en ovanlig man.

Fick ett recept på värktabletter och gick sedan hem igen.
Efter någon vecka kom kallelse till ny blodprovs och urintagning, vilket skedde på en torsdag och på måndagen därefter var jag på röntgen. Det var häftig för man låg på en bår och sedan fick man hålla andan och åka fram och tillbaka i en röntgenapparat. Sen fick jag gå hem igen med beskedet att jag skulle få besked inom en vecka. Under denna tid hade jag haft 5 anfall men värktabletterna fungerade ju, så varför klaga.

På måndagen ringde en trevlig sjuksyster från Kirurgen och och berättade att en läkare skulle ringa dagen efter med mer information. Eftersom jag är en tänkande person slog det mig direkt:
Kirurgen = borde vara lika med operation, coolt, tänkte - jag har inte operarat mig sedan jag tog bort halsmandlarna när jag var en liten kille.

På tisdagen ringer läkaren och säger att det var gallsten som ja led av. Ok, säger jag vad händer nu då ?
Läkaren svarar med en klar och tydlig fråga, - har du kvar värktabletter.
jo medgav jag liter förvånat,det fanns några kvar i asken.
Bra, säger läkaren, om du får fler anfall och får feber över 38 grader och och du har tagit tre värktabletter, men fortfarande har ont, så ska du ringa din vårdcentral.
Tänk vad sjukvården har utvecklats - förr opererade man folk när de hade ont - nu fixar man det via telefon.
Det är nästan att jag vill få ett ordentligt anfall - bara för att få veta hur man löser detta via telefon.
Kommer det ett sms med instruktioner om hur man opererar sig själv ?

Bröllop och brödraskap

Förra helgen var jag på bröllop, ett alltid lika roligt och spännande äventyr.

Ska brudparet säga ja, kommer prästen att tilltala dem med rätt namn, vilka gäster är inbjudna, hur många av dem känner man. Ja, frågorna och spelulationerna innan är många och i sig nästan lika intressanta som själva bröllopet, och eftersom ett bröllop nu för tiden planeras många månader i förväg så finns det många tillfällen att spekulera kring själva arrangemanget.

Nu var den stora dagen inne, vi samlas i Vallsjö kyrka och det råder en glad och förvantansfull stämning, efterom bruden är florist undrar man ju över hur hennes bukett skulle se ut, och det gjorde den.

Ett stolt blivnade brudpar skrider fram genom kyrkan, omgivna av leeende vänner och släktingar och naturligtvis också en tårögd och rörd mamma.Kanske en del andra också, om man ska vara ärlig.

Cermonin tar sin början vacker och värdig, precis som det ska vara, enda lilla fadäsen är prästen som döper om bruden, men va fasen vi visste ju alla vem han pratade om, så det var helt ok.

In klev ett lite spänt och nervöst brudpar, ut genom kyrkan vandrade de stolta och lyckliga äkta makarna,

för att på kyrkbacken emotse de sedvanliga riskornen och gratulationerna.

Själva bröllopsfesten hölls på lokal, som man brukar och den var snyggt och prydligt dekorerad och innehöll desutom ett utomordentligt trevligt värdpar samt en mycket skicklig toastmaster.

Brudens far håller ett bra tal med bildspel likväl som brudgummens far, goda vänner till paret bidrar även de med mycket humor och värme i sina tal och den coolaste personen i lokalen var bestmannen, som ståtade med en hög och välkammad frisyr, och då den inte förändrade sig på hela kvällen så tror jag att den var uppbyggd av sågspån, trälim och lite vax, brudgummen är ju faktiskt snickare så han är ju van att hantera dessa ingredienser. Dessutom fanns det minst två frisörer bland gästerna så även de kan ha varit inblandade på något sätt.

Förutom den äkta och sköna glädjen och kärleken mellan brudparet så är det två musikaliska inslag som förhöjde en redan trevlig kväll, först ut var den kör som kallas för Röda kören och som bruden själv är medlem i. Att deras uppträdande denna kväll var en överaskning för brudparet finns det bildbevis för, men även för oss gäster blev det en glad upplevelse, jösses vilket drag det var på scenen. Här har Sverige ett vinnande koncept för nästa schlagerfestival.

Bruden har två musikaliska bröder som  framförde en synnerligen vitsig och lagom elak hyllning till brudparet på ett charmant sätt. Vi visste ju att talangen fanns där men det som imponerade mest på mig var det faktum, att dessa bröder som normalt sätt talar en distinkt smålandsdialekt, nu framförde sin sång på perfekt rikssvenska, å så finns det folk som säger att ungdommen inte kan något och inte vill lära sig.

Bröllop och brödrakärlek kan framkalla nya spännande kunskaperoch talanger.

Travesti på ordspåk
Den som lever får te, sa kinesen

Dagens ordspråk

"se på livet genom framrutan

inte genom backspegeln"

Hur ska man tolka detta ?
Min uppfattning är att man ska alltid blicka framåt, både vid bilkörning men även när man lever sitt liv.
När man blir för gammal för bilkörning är det det som skedde som är ens liv,  och backspegeln ska få oss att förstå vad det var som hände och ibland även svara på frågan varför.
En del människor kallar det för minnen, och det är helt ok.
Det som har skett kan vi inte längre påverka, men framtiden är fortfarande min att försöka bestämma över.

"det är ju sjukt bra "

nu för tiden hör man ofta uttryck som "det är sjukt billigt," det är ju helt sjukt vad snyggt" och så vidare i en oändlig variation.
Det jag tycker är så spännande med dessa utryck som poppar upp då och då, är att de som använder dem inte verkar fundera över vad ordet egentligen betyder. Att var sjuk kan ju aldrig vara positivt på något språk, på min tid i skolan var det synd om de som var sjuka, de fick ju inte alls ha något roligt. Men det får dom tydligen nu för tiden, vilket måste ses som en enorm samhällsutveckling. Det som förr inte var bra är -  det nu för tiden.
Jag undrar hur många av dem som använder uttrycket sjuk och sjukt som egentligen vet vad det är de säger och att ordet sjuk är ett adjektiv.

Ett annat spännande ord som används ofta är ordet terapeut, man är nagelteapaut, friskvårdsterapeaut, eller hårterapeaut. Är det inte lika fint att vara frisör som hårterapeaut ? Vet de som använder det att ordet terapeut betyder vårdande, man är alltså hårvårdare eller nagelvårdare eller friskvårdsvårdare.
om man visste vad ordet betydde kanske det inte längre låter lika bra, eller ?

På min tid var vi häftiga individer, nu för tiden är man cool. Ordet betyder egentligen kylig eller sval på engelska.
När ordet används som en beskrivning av en person som cool, syftar det ibland på stresstålighet eller känslomässig distans. Inte kanske det -  som de coola personerna hade tänkt sig. Personligen är jag mycket hellre en häftig person än en  cool kille. Det kanske beror på att jag är gammalmodig nog att tycka att man ska använda ordet i den betydelsen de faktiskt har, inte vad man tror att de betyder.
För ett antal år sedan var man inte arbetslös, man var fritidsorienterad eller mellan två jobb.
Det hederliga och viktiga yrket städare ändrades till hygientekniker, men jobbet var fortfarande det samma, dock med en "finare" titel.
Som en konservativ person som gillar vårt svenska språk tänker jag -   från och med nu kalla mig för språkterapeaut, det låter ju sjukt bra, eller hur ?

Dagens citat
Noak var världens första byråkrat. Han arkiverade två exemplar av allt

Dagens ordspåk
Naturliga ting åldras vackrast

dagens aforsim

Jag har fotografiskt minne
 det klickar jämt!

Dagens ordsråk

"det enda sättet att leva länge
är att åldras"

Den som ger fan i båten får ha den på land.
Så kan man också förvränga ett ordspråk

Nordkap-en ovanlig resa

Den som har gjort en resa har alltid något att berätta, så säger i alla fall det gamla ordspråket.
Jag har varit på resa till Nordkap och om den tänkte jag berätta nu.

För att kunna åka buss måste man ha en chaufför, och det hade vi. Han hette Sören och var en helt otrolig skickligt bra på att framföra bussen. Dessutom hade han en något udda hobby, han bakade våfflor på sin fritid. Eftersom han körde så otroligt bra lät vi honom få behålla sina  illusioner om att detta var ett helt normalt  beteende för en fullvuxen man.

En guide måste man även ha och vår man var en kvinna som hette Åsa, en synnerligen välfriserad kvinna med ett enormt kunskapsminne, jag undrar  hur stort hennes internminne är, hon kunde bland annat varenda kyrka från Tranås till Nordkap, det finns ingen fjord i Norge som hon inte visste allt om, både i nutid och dåtid.

Kort sagt en guide med en enorm kunskapsbank, det kändes lite som och backa tillbaka till den egna skoltiden. Fast så mycket roligare geografilektioner eftersom man befann sig mitt i verkligheten som hon så målande beskrev. Tänk om dagens skola kunde lära sig att verkligheten är mycket bättre än teorin.

Dessutom bytte hon örhänge varje dag vilket i sig också blev till en spännande upplevelse.

Resenärer behövs också för att resan ska bli  bra och vi var 46 stycken som lite försynt studerade varandra de första timmarna av resan , innan man lite försiktigt började att prata med varandra.

Där var fd kulturhuschefen, nu boende i Tranås, som hade arbetat i Jönköping och Stockholm och hade en Göteborgsdialekt. Snacka om att vara  berest. Där var Anebyborna som var aktiva orienterade och kunde läsa kartan och sånt käns ju alltid tryggt när man är på resande fot. De var för övrigt släkt på något sätt med Tenhultarna, som visade sig vara ett trevligt par som vi hade vissa gemensamma bekanta med. Världen är liten ibland, man åker till Nordkap för skvallra om gamla  bekanta. Hur underbar är inte världen ibland.

Ett av många par från Växjö, var Sigge och Anita, där det visade sig att Anita kom från Rörvik , en ort i Sävsjö Kommun , där vi bodde över 30 år.  De var ett otroligt trevlig par med mycket humor som gjorde resan till en upplevelse. Vårt strävsamma par från Vetlanda, före detta lantbrukare, var också en spännande upplevelse, ska man ut i naturen rekommenderar jag verkligen att ha med sig bönder, de vet vad träd och buskar och blommor heter. Yngsta deltagaren var en blivande mattelärare, hon var en riktig tuffing som utan tvekan gav sig in i en vild renhjord. Törs man det så får man nog inga diciplinproblem med framtida elever.

Det fanns många sköna människor med på resan och det går  inte att räkna upp alla, men alla bidrog, var och en på sitt sätt till att detta blev en verkligt trevlig och innehållsrik resa, Så stort tack till alla som var med.

Vår äldsta deltagare var 88 år, en synnerligen pigg och roligt dam som hette Margit, hon körde husbil och bodde halva året i Spanien. Hennes intellekt man avundas och det var synnerligen spännande att lyssna på hennes levnadsvisdom. För alla unga därute som tror att ni kan något, Margit har glömt betydligt mer an vad vi har kunnat lära oss.

Det bästa sparar vi till sist, systrarna Viola och Majbritt. Två underbara människor som hade rest mycket och kunde berätta historier från världens alla hörn. Att lyssna på dem var bättre än alla dokumentärprogram på TV, dessutom var de synnerligen rappa i munlädret och sånt uppskattas ju alltid. De hade med sig varsin rollator ,men det var nog mest för att psyka oss andra, sällan har någon levande människa kunnat hålla den takten som de satte upp med sina rollatorer.

Många ungdomar tror ju att gamla människor är tråkiga och inget vet, jag säger bara, boka en bussresa med ett gäng pantertanter och farbröder, så ska ni få se på annat.

Norge  är ett vackert land. Den här bilden  tog jag vid.
 Nordkap klockan 01.15Det mjuka ljuset. skapar stämning tycker jag

 En bild från midnattsolens land, tagen i Pallas i natt.

Pallas ligger i Finland

En märklig syn - ett stycke Kina utslängt vid E4:an utanför Gävle. Dragon Gate kallas det

POSITIVT TÄNKANDE

är alltid nyttigt, eller ?

När jag vaknade i morse kände jag mig på dåligt humör. Men det var jag bara glad för, det visade ju att jag hade känslor.

Sedan tog jag barnsalva istället för tandkräm på tandborsten. Då förstod jag att även den bäste kan göra fel. Jag kände mig djupt tacksam för den insikten.

När jag öppnade kylskåpet föll mjölkpaketet ut, gick sönder, samt stänkte ned mina byxor och skor. Jag intalade mig själv att det var bra för ovanlädret. Byxorna hade jag ändå tänkt byta

Under tiden kokade frukostkaffet över. Det fick mig att komma ihåg att kaffe på tom mage är hälsovådligt.

Just som jag slagit igen ytterdörren märkte jag att jag hade glömt nycklarna. Den stunden, den sorgen, nynnade jag, och tänkte på att jag inte behövde bryta mig in förrän efter arbetet.

Att de nya byxorna fastnade i cykelkedjan och att jag körde rakt in i grannens häck spelade egentligen ingen roll. Tur att det inte var ännu dyrare byxor, mumlade jag glatt, och att det inte var grannens egen Häck, tillade jag positivt och vitsigt.

På jobbet tog jag in kaffekoppen till skrivbordet och råkade spilla det mesta på manuset till miljörapporten. Det kunde ha varit tre veckors arbete, ropade jag ut i kontorslandskapet. Tur att det bara var ett fjortondagarsjobb som blev förstört! Och förresten, jag hade ändå tänkt arbeta om det.

Till lunch tog jag en råkosttallrik och bet av en tand på en liten sten. Just den tanden hade alltid varit lite sned, så nu kunde jag ju be tandläkaren dra ut den, för sådana sneda tänder kan man ju inte ha, tänkte jag och kände mig uppåt.

På hemvägen skulle jag ta ut pengar, men mitt kort försvann in i bankomaten. Nåja, dom pengarna hade jag ändå bara gjort av med, filosoferade jag lugnt och tillämpade lite avslappningsteknik.

Låssmeden kostade bara 500:- och explosionen när jag knäppte på TV-n blev inte särskilt kraftig. Nu kan jag skaffa en ny platt-TV. Och så blir omtapetseringen äntligen av. Så bra!!

Det är bra att tänka positivt, funderade jag på samtidigt som jag kastade mig i sängen så att benen på sängen vek sig.

Annars vet man ju inte vad som kunde ha gått snett idag!

Dagens sentes

Jag är beredd att medge att jag inte alltid har rätt, med jag har heller aldrig fel.

Källa: Samuel Goldwyn

I år är det valår,  och detta kan nog vara en slogan för alla poliker som vi kommer att höra i debatten.
Visst är det underbart med människor som har rätt, även när de har fel.

En säljares upplevelser


Var i helsike ligger företaget undrar vår hjälte irriterat samtidigt som huvudet far fram och tillbaka
 som en vindsnurra på Skåneslätten. I bilradion hörs reklam för Kristers nummerbyrå och ett leende bryter fram på hans läppar, inte över reklamen
utan för att nu ser han företagskylten och har hittat rätt.
Parkerar bilen, tar sin väska, kliver in genom dörren-presenterar sig för kvinnan i receptionen och berättar vem han skall besöka. Med ett nådigt
leende visar den något mulliga damen honom vägen till den person som skall besökas.



En medelålders man reser sig från skrivbordet, tar i hand och hälsar välkommen
och pekar samtidigt mot besökstolen. Artigt och med ett kraftig handslag, så som en seriös säljare skall ha kombinerat med en ärlig och uppriktig blick presenterar sig vår hjälte och slår sig ned i den anvisade stolen. Ärlig och uppriktig blick kan gudskelov kunden inte se, beroende på de mörktonade glasögonen.

Hittills inga katastofer och säljsamtalet inleds, helt enligt Eniros mall och med användadet av “flippen”. Kunden verkar intresserad och följer noggrant med och ställer frågor – precis som en bra kund skall göra. Vår hjälte känner sig mer och mer säker på att detta skall gå bra- kunden verkar ju hur trevlig som helst.

Stärkt av kundens beteende går han till angrepp – nu jäklar skall det säljas – vi börjar med infosida. Kunden verkar vara med på noterna och ställer de rätta frågorna och berättar gärna om arbetet med den egna hemsidan och hur bra den är. Som den gode säljare man är håller jag givetvis med kunden om hur bra hans hemsida är och hoppas innerligt att han inte ber att få ett mer synligt bevis på att verkligen har settt den – för den sidan har man ju inte sett på internet.

Rutinerat säljs infosidan och diskussion fortsätter om övrigt innehåll i katalogen ,
här finns ju chansen att sälja mer känns det som. Visar för kunden hur hans uppgifter ser ut i förra årets katalog – argumenterar för att han för samma pengar kan köpa annons –eftersom han ligger under annonsfri rubrik. Kunden lyssnar eftertänksamt – nickar med huvudet – och vår hjälte börjar känna sig mer och mer säker på att det här skall gå vägen. Kunden sitter tyst en stund, precis som jag och jag förstår att han är full av beundran över min övertygande argumentationskonst.

Han tittar på mig och säger – Nån jävla annons skall jag inte ha, det tror jag inte på.En något mindre rutinerad säljare hade i denna stund brutit ihop,funderat på självmord eller andra drastiska åtgärder, men icke vår hjälte, nej ingen skada var ju skedd –det fanns ju fortfarande chansen att sälja om de uppgifter som kunden redan hade – va tusan man hade ju sålt en infosida !

Med en dåres envishet fortsätter man argumentation för katalogen och dess förträfflighet och börjar gå igenom kundens adressuppgifter – under denna process blir kunden alldeles tyst –blir stel i ansiktet och fokuserar blicken på en punkt ovanför mitt huvud. Jag tystnar också – börjar fundera på om kunden håller på att få en hjärtattack eller möjligtvis drabbas av en akut psykisk sjukdom.

Under tiden mina funderingar pågår som bäst – reser sig kunden från stolen – greppar sin stora almenacka, och tro mig, den var stor, större och tjockare än Emfaskatalogen. Han går stelt och ryckigt framför skrivbordet, ställer sig precis mitt för mig där jag sitter i besökstolen och undrar vad det är som händer.

Fortfarande utan att säga ett enda ord till förklaring – lyfter han sin hand med den stora boken högt ovanför huvudet, blicken är stelt fixerad någonstans ovanför mitt huvud.

Under tiden detta sker far tankarna genom mitt huvud med expressfart, är det så här man skall sluta sina dagar,ihjälslagen av världens största Time Manager, visserligen i äkta läder men ändå.

Som den stolta och coola man jag tror sig vara bestämmer jag mig för att inte röra en min utan blir sittande helt lugnt i stolen.

Skall man dö på detta sätt skall det i alla fall ske med stil tänker jag, samtidigt som jag i ögonvrån ser den jättestora boken komma farande.
Med ett dån som hördes över hela Kalmar – slår boken i väggen bakom mig-
så hårt att hela kontoret skakar.

Upplivad att tanken att kunden slog i väggen och inte i mitt huvud ser jag hur han går tillbaka till skrivbord,sätter sig i stolen och slår händerna för ansiktet och mumlar:
Nu blir min fru förbannad, jag har ju lovat att inte göra så här.

Eftersom den akuta livsfaran för min del verkar vara över dristar jag mig att titta på väggen bakom mig – vad får jag då se – jo en 5 centimeter stor gräshoppa fastkletad över hela väggen.
Kundern ser min blick och tycker kanske att han är skyldig mig en förklaring och säger därför – Jo du vet, jag hatar småkryp.

Nöjd med att vara vid liv fortsätter jag min diskussion med kunden, går igenom alla faktauppgifter och ber sedan om att få en logotyp i färg, detta för att använda till kundens infosida. Min käre kund, nu betydligt lugnare hämtar sin logo och ler förtjust samtidigt som han säger – visst är det fina färger.
Som en god diplomat håller jag med honom, logon är färgstark minst sagt.
Kanske på grund av chocken, tar jag hans logo, lägger den över hans uppgifter i katalogen och säger- Sa jag att du kan få fyrfärgannons? Precis som de sista stavelserna lämnar min mun begriper jag att nu har du gjort en tavla. Jäklar också, kunden sa ju att han inte trodde på annonser. Kunden tittat stint på mig länge och säger sedan – Fyrfärgsannons sa du, ja det vill jag ha, i den storleken .

Efter att erhållit annonsmaterial och underskrift rusar jag ut i bilen-tar ett djupt andetag –tar fram miniräknaren och beräknar ökningen.

46,7 %, för det får varje kund säga att de inte tror på annonser och slå ihjäl hur många gräshoppor som helst.

Ja så här kan det vara att jobba som säljare.

Dagen ordsrpåk


Skratt är ett lugnande medel utan några som helst biverkningar

Arnold H Glasgow


Jag gillar både hela ideén att dopa mig utan piller eller kemikalier och som smålänning vet jag ju att det går ut 7 muskler i ansiktet för att se glad ut, men 34 för att se sur ut.
Varför ska man anstränga sig i onödan !

Omorganisation- varför då ?
"Vi tränade hårt, men varje gång vi började få fram fungerande grupper, så skulle vi omorganiseras. Jag lärde mig senare i livet, att vi tenderar att mäta varje ny situation genom omorganisation och också vilken underbar metod detta är för att skapa illusion av framsteg, medan den åstadkommer kaos, ineffektivitet och demoralisering"
Så här skrev Gaius Petronius, en romersk författar som dog år 66 !!!
Visst är det märkligt att vi fortfarande tror att omorganisation är lösningen på alla problem och att det är så man visar handlingskraft.

Den här bilden tog jag i hamnen på Antigua i januari.
Jag gillar det mycket eftersom jag tycker den har både ett spännande motiv, är bra komponerad och att speglingen i vattnet skapar mervärde till bilden. Ibland får man bra bilder utan att man egentligen vet hur det gick till.

Just nu regnar det i Jönköping, och då får man tänka tillbaka till de soliga dagarna, då man kan se sånt här-
Bilden är från Dam-Sm i golf på hooks golfkllubb och jag tycker den symboliserar sol, värme och spelgädje-

en härlig bild från Liseberg för några veckor sedan. Man blir verkligen glad av denna färgprakt

Idag för 35 år sedan gifte jag mig med min hustru.


Det är ju inte klokt vad fort tiden går när man har roligt och hur mycket som händer under den tidsperioden.

1 fru

3 barn + 1 svärson och 2 svärdöttrar

                                                                                                         4 barnbarn, än så länge.

Barnen har vuxit upp och blivit förvånansvärt bra människor, och de är med samma förundran som jag konstaterar att detta är våra barn, som dessutom är normala och skötsamma människor. Envisa som synden visserligen – var och en på sitt sätt. Det måste de ha efter sin mamma.

Fyra underbara och charmiga barnbarn har vi fått. Alla födda friska och de är kryddan i livet just nu.

Att än en gång få följa barns utveckling är ju en förmån som vi verkligen njuter av. Att se likheter och olikheter med deras föräldrar är lite som att återuppleva de egna barnens småbarnsliv. En annan stor fördel med barnbarn är ju att kan lämna tillbaka dem till sina föräldrar när de skriker eller har gjort på sig. Hemma hos oss har vi en överenskommelse att barnbarnen inte skriker och det fungerar alldeles utmärkt.

En annan reflektion kring de här 35 åren är ju att våra barn har blivit gamla, det är ju märkligt att de nästan växer ifatt en, för inte har väl vi blivit äldre lika snabbt som våra barn. Gråhårig är man ju men det kom ju tidigt i livet och beror förmodligen på gener och har inget med åldrandet att göra, eller ?

Min fru ser nästan yngre ut nu än när vi träffades och själv är jag född som en liten gubbe och så har det fortsatt utseendemässigt.

Tack vare min fru har jag också fått tillbringa över 30 år tillsammans med Sigge och Inga, mina svärföräldrar. Helt underbara människor som har betytt oerhört mycket för mig och min familj. Snällare och klokare människor än dem får man leta efter och jag saknar dem mycket, Sigges bullrande livsglädje och Ingas klokhet är underbara minnen och det är spännande att se att vissa av deras egenskaper liver vidare i deras barn, inte minst hos min fru.

Tack vare min fru har jag också härliga svågrar med familjer, vilket också är ett glädjeämne. Visserligen har vi inte så mycket gemensamt, för de är kloka, praktiska, lugna och eftertänksamma, allt det där som jag själv inte är, men skit samma, jag gillar dem i alla fall. Alla släkter med självaktning ska ha ett svart får och i vår släkt är det min uppgift.

Den man som säger att hans fru inte kan ta ett skämt, glömmer bort att hon tog honom, och min fru har visat stor humor. Av alla som hon kunde välja - så valde hon mig och det pekar ju på att hon gillar utmaningar och inte efterstävar en vanligt ”svenssonliv” direkt.

Till sist måste jag bekänna en sak – jag är en lycklig man.

Lycklig över allt som dessa 35 år har gett mig i smått och stort, lycklig över att livet kan vara så underbart ibland, förvånad över att min fru fortfarande står ut med mig och framför allt lycklig över att vi nu tillsammans går in i nästa 35 årsperiod.

den här bilden tog jag i Amstedam för några år sedan. Det är ju en cykelstad av rang, och tydligen använder även de riktigt små holländarna detta tranportmedel. Jag tycker bilder ger associationer till ett lyckligt barn som bara väntar på att få cykla igen, Vad får du för intryck ?

En golfares funderingar

Att det kan bli så – säger han med ett leende. Jag menar att du skulle komma i precis rätt ögonblick.

Ja du vet, svarar jag, är det golfrunda så är det, och då gäller det ju att göra rätt från början.


Efter att hävt ur mig denna floskel infinner sig blixtsnabbt en fundering, gäller detta bara för golfare eller kan man säga att det skall vara en generell regel för oss alla. Ja menar att göra rätt saker vid rätt tillfälle.
Att komma mentalt förberedd, med alla klubbor i bagen i gott skick, vara ute i god tid, så man hinner med både att slå en hink bollar på rangen och värma upp innan man går ut.
Hinna med att fylla på vattenflaskan, plocka fram bollar och peggar samt hitta en penna som fungerar.

Uppfylld av dessa djuplodande tankar, som kunde fått vilken konsult som helst att gråta av avund, beslutar sig vår hjälte för att gå från tanke till handling. Här skall scorekort hämtas och anmälan göras till receptionen och de skall verkligen få veta hur mycket deras arbete uppskattas av positiva golfare.
Kommer in på klubbhuset, glider fram till receptionen och säger med den allra vänligaste rösten till kvinnan som sitter där

- Tänk vad du svarar trevligt i telefon !

- -Försök inte svarar hon, du kan gå och vara spydig någon annanstans.

- Ja, det är ju inte lätt att vara en tänkande August, men å andra sidan är man ju inte född för att gå omkring och uppmuntra sina medmänniskor, eller borde man göra det ändå.

- Tänk om det är så -att man blir behandlad precis som man behandlar andra, vilket elände kommer jag då inte att få

Inspirerande kväll med Sustainergies Cup 2010


I går kväll var jag på ett mycket trevligt event på Hotell Malmen med en massa studenter.

Vårt företag tillsammans med Pernod Richard, Max Hamburgare, Camino och Miljöaktuellt, skulle berätta varför vi satsar på hållbart arbete. Vi fick några korta minuter på oss att försöka inspirera de deltagande studenterna, och då kan ni nog räkna ut att det inte fungerade i mitt fall. En massa ord framförde jag men frågan är om det var så upplysande för de som lyssnade.

En som däremot alltid är en källa till inspiration är Anna Spjuth, hon som är chef för hotellet. En kvinna som inte bara snackar utan dessutom gör en massa konkreta saker inom hållbarhetsområdet. All heder åt hennes arbete och må hon vara en förebild för många, hon bevisar verkligen att en person kan göra skillnad.

Man gnäller ofta på de unga - de tar inte ansvar, de bryr sig bara om sig själva, de negligerar de äldre och de anses ofta sakna social kompetens. Fel ,fel, fel säger jag då.

Bara genom att anmäla sig och deltaga så har man visat ansvar, de bryr sig faktiskt om vår gemensamma framtid (det är ju de som är framtiden ) och inte fanken skiter de i oss gamla – flera stycken av dem pratade med mig och ställde frågor, många av dem framförde också synnerligen intelligenta påståenden och idéer. Så visst har de social kompetens eller i alla fall medkänsla med oss gamla.

Så även om jag inte lyckades med att vara en källa för inspiration för dem, så var dom det för mig.

En annan musikalisk inspirationskälla är alltid Linnea Olsson. Att spela cello och samtidigt sjunga – ska inte kunna fungera – men tro mig, det gör det verkligen. Den tjejen har verkligen feeling. Det är så skönt när människor vågar bryta mönster och visa på nya vägar.

Till slut kan man konstatera att kvällen var en inspiration, i alla fall för mig

Ungdom är ett övergående stadium och om man kan vara så här insiktsfull som många av dem visade sig vara redan nu, hur bra ska det inte bli när de blir äldre.

Alla människor har ju sina fördelar, men mest fördelar har vi som kommer från Småland, se beskrivningen nedan

Smålänningen är inte som andra
Nej, SMÅLÄNNINGEN är i sanning en prydnad för mänskligheten, likt ett majestätiskt monument höjer han sig över det sköna landskapet. Hans blick är ärligt trofast, hans kinder glöder av hälsa och hans hållning är rakryggat reslig.

Ända – vackrast är han inuti.

Där klappar ett ädelt hjärta och där har en obefläckad karaktär tagit sitt säte.

Lägg därtill en nästan överjordisk snabbhet i tanken, en klokhet och en känslighet som saknar motstycke någonstans. Ställ honom inför de svåraste problem, stapla upp framför honom all jordens bekymmer, kom till honom med konflikter och elände.

Han kommer att lyssna tålmodigt på dina jämmerliga klagovisor, men du kommer också att finna tröst i hans kloka lösningar på världsalltets dilemma.



Sådan är han - SMÅLÄNNINGEN

Tänk vad barn kan hitta på! Vill gärna delge er


denna kloka berättelse.

Nyttan med Kon

Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset.

Och den lever ofta på landet, men den kommer också in

till staden, men bara när den skall dö. Men det bestämmer

den inte själv.

Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta sidan

- Den främre sidan - Den bakre sidan - Den ena sidan

- Den andra sidan - Och den invändiga sidan.

På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för att

hornen skall ha något att sitta fast på. Hornen är av horn

och dom är bara till prydnad. Dom kan inte röra på sig,

men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen. Kon

har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons

mun kalles mule. Det är nog för att den säger mu.

På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder

den för att jaga bort flugor med, så att dom inte ramlar

ned i mjölken och drunknar.

På den översta sidan - Och den ena sidan - Och den andra

sidan, är det bara hår... Det heter ko-hår och har alltid

samma färg som kon. Färgen på kon heter kulör.

Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger

mjölken. Och när mjölkerskan öppnar kranarna så rinner

mjölken ut. När det åskar så blir mjölken sur... men hur

den blir det har jag inte lärt mig ännu.

Kon har fyra ben... Dom heter ko-ben. Dom kan också

användas till att dra ut spikar med.

Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den

alltid två gånger. Dom feta korna ger helmjölk. När kon är

dålig i magen ger den ost. I osten är det hål. Men hur den

gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.

Kon har gott luktsinne... Vi kan känna lukten av den på

långt håll. Kons valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter

tjur, och det gör kons man också. Tjuren ger inte mjölk och

är därför inte ett däggdjur.

Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal

heter ko-fångare. Den sitter ofta framme på bilar. Så

blir kon slaktad, man häller mjölken i tetror

som vi kan köpa i affären. Kons

fyra ben skickas

till snickaren.

Det kallas återanvändning.

Som man kan se är

kon ett nyttigt djur.

Och därför gillar jag

kon väldigt mycket.

Det inns alldeles för många människor med åsikter
och avsikter
men för få med insikter

Detta märks inte minst nu när det är valår. Visst är det märkligt att vi som medborgare inte är mer kritiska och frågvisa inför våra politker.
Själv hoppas jag på att vara en väljare med både åsikter och avsikter
men grundade på insikter. Vilken typ tänker du va ?