fredag 27 augusti 2010

Bröllop och brödraskap

Förra helgen var jag på bröllop, ett alltid lika roligt och spännande äventyr.

Ska brudparet säga ja, kommer prästen att tilltala dem med rätt namn, vilka gäster är inbjudna, hur många av dem känner man. Ja, frågorna och spelulationerna innan är många och i sig nästan lika intressanta som själva bröllopet, och eftersom ett bröllop nu för tiden planeras många månader i förväg så finns det många tillfällen att spekulera kring själva arrangemanget.
Nu var den stora dagen inne, vi samlas i Vallsjö kyrka och det råder en glad och förvantansfull stämning, efterom bruden är florist undrar man ju över hur hennes bukett skulle se ut, och det gjorde den.
Ett stolt blivnade brudpar skrider fram genom kyrkan, omgivna av leeende vänner och släktingar och naturligtvis också en tårögd och rörd mamma.Kanske en del andra också, om man ska vara ärlig.
Cermonin tar sin början vacker och värdig, precis som det ska vara, enda lilla fadäsen är prästen som döper om bruden, men va fasen vi visste ju alla vem han pratade om, så det var helt ok.
In klev ett lite spänt och nervöst brudpar, ut genom kyrkan vandrade de stolta och lyckliga äkta makarna,
för att på kyrkbacken emotse de sedvanliga riskornen och gratulationerna.

Själva bröllopsfesten hölls på lokal, som man brukar och den var snyggt och prydligt dekorerad och innehöll desutom ett utomordentligt trevligt värdpar samt en mycket skicklig toastmaster.
Brudens far håller ett bra tal med bildspel likväl som brudgummens far, goda vänner till paret bidrar även de med mycket humor och värme i sina tal och den coolaste personen i lokalen var bestmannen, som ståtade med en hög och välkammad frisyr, och då den inte förändrade sig på hela kvällen så tror jag att den var uppbyggd av sågspån, trälim och lite vax, brudgummen är ju faktiskt snickare så han är ju van att hantera dessa ingredienser. Dessutom fanns det minst två frisörer bland gästerna så även de kan ha varit inblandade på något sätt.
Förutom den äkta och sköna glädjen och kärleken mellan brudparet så är det två musikaliska inslag som förhöjde en redan trevlig kväll, först ut var den kör som kallas för Röda kören och som bruden själv är medlem i. Att deras uppträdande denna kväll var en överaskning för brudparet finns det bildbevis för, men även för oss gäster blev det en glad upplevelse, jösses vilket drag det var på scenen. Här har Sverige ett vinnande koncept för nästa schlagerfestival.

Bruden har två musikaliska bröder som  framförde en synnerligen vitsig och lagom elak hyllning till brudparet på ett charmant sätt. Vi visste ju att talangen fanns där men det som imponerade mest på mig var det faktum, att dessa bröder som normalt sätt talar en distinkt smålandsdialekt, nu framförde sin sång på perfekt rikssvenska, å så finns det folk som säger att ungdommen inte kan något och inte vill lära sig.

Bröllop och brödrakärlek kan framkalla nya spännande kunskaperoch talanger.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar